Befolkningsmönster

Att det rumsliga påverkar och påverkas av oss människor är ett återkommande mönster i all större förändring. I takt med att människor rör sig allt mer över de kommunala, regionala och internationella gränserna, tenderar platsens befolkning bli allt mindre statisk.

Dagens befolkningsmönster skall dock inte bara analyseras utifrån var vi bor och vad för slags infrastrukturella transportsystem som är tillgängliga. En analys måste också ta i beaktande en förändrad inställning hos oss människor där exempelvis arbetslivet och det sociala umgänget sker i såväl analoga och digitala rum. Idag tenderar vi att ha en allt större acceptans till ett liv och en identitet som skiftar, som befinner sig i rörelse, och därmed ständigt interagerar med olika rum och nya sociala kontexter.

Detta innebär att definitioner som tidigare betraktats som fasta eller rent av statiska bör omvärderas och uppdateras. Den befintliga definitionen av det rurala och urbana är en sådan, inte minst hur gränsen mellan dessa rum kategoriserats och tillämpas. För vad händer när samhällen i landsbygderna är allt mer i rörelse, men fortsätter att betraktas, kategoriseras och planeras utifrån statiska perspektiv? För att undvika detta gap eller rent av missriktade strategier bör ett gränstänkande tillämpas. Det är först då den platsspecifika planeringen och strategier kring funktionell täthet kan träda fram. 

Men hur kan ett gränstänkande tillämpas inom samhällsplanering? Som ett första steg frågar vi oss; var börjar landsbygderna? Genom att undersöka denna fråga upptäcker vi att det finns en mångfald av befolkningsmönster och därför en mångfald av landsbygder som på olika sätt och med olika förutsättningar interagerar med omvärlden.

Den totala befolkningsmängden i Dalarna 285 960, enligt Statistiska Centralbyrån, 2017.

Var börjar landsbygderna och vilka förutsättningar har de att interagera med omvärlden?

Som ett första steg genomförde LABLAB en klassisk bufferanalys som tydliggjorde densiteten av befolkningen, det vill säga folkbokförda. Just denna bufferanalys utgick från distansen till tätorterna bestående av 1 mil, 5 km, 2 km och 1 km.

Den statistiska definitionen av en tätort är: sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och med ett invånarantal på minst 200 personer.

De två största tätorterna i Dalarna är Borlänge och Falun. Den 31 december 2019 hade Borlänge en registrerad befolkning om 52 590 personer och Falun 59 406. Tar vi bort dessa två tätorter finns det en befolkning om 173 964 personer i Dalarna som inte bara förhåller sig till Borlänge och Falun utan också till varandra. Genom att kombinera ett gränstänkande med konventionella bufferanalyser förmår vi att öppna upp landskap – rumsligt, socialt och ekonomiskt – utifrån de olika platsernas perspektiv, möjligheter och behov.

3 163 personer i Dalarna är folkbokförda mer än 1 mil från en tätort.

7 571 personer i Dalarna är folkbokförda minst 5 km från tätorterna.

23 574 personer i Dalarna är folkbokförda minst 2 km från tätorterna.

250 793 personer i Dalarna är folkbokförda inom 1 km från tätorterna.

Statistiska definitioner är viktiga, men behöver kompletterande analyser för att vidga vår förståelse av landsbygder i förändring. Till exempel definieras tätorter sedan 1960-talet som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och med ett invånarantal på minst 200 personer. Detta innebär också att många bygder tenderar att hamna mellan den statistiska definitionen och den verklighet som ter sig och upplevs som landsbygd.

Att undersöka andra befolkningsmönster bortom data baserat på folkbokförda är centralt för att öka vår förståelse för hur diverse mönster interagerar med rummet, med landsbygderna. 

Turistnäringen är exempelvis ytterligare ett sådant mönster. Den är visserligen flyktigare, men innebär samtidigt en ekonomisk styrka som kraftigt påverkar hur samhällen i landsbygderna och landskap utvecklas. Under 2018 omsatte besöksnäringen i Dalarna 7,63 miljarder kronor (källa: Visit Dalarna).

När det gäller gästnätter så registrerades totalt 734 355 gästnätter enbart från utlandet under 2017. Gästnätter som fördelades mellan hotell, stugbyar vandrarhem, campingplatser och kommersiellt förmedlade privatstugor och lägenheter (källa: Tillväxtverket).