Landsbygder i förändring

Landsbygderna är centrala i omställningen till en hållbar samhällsutveckling. Hållbara landsbygder är därför avgörande för kommuners och regioners mående och utveckling. Därför behöver vi tillsammans öka kunskapen och kommunicera landsbygdernas avgörande roll för samhället.

LABLAB:s metodik bygger på att skapa kunskapsplattformar genom gränsöverskridande samarbeten mellan kommun, landsting, näringsliv och forskning. Målet är att gemensamt generera kunskap och innovation som möjliggör hållbara landsbygder – med sikte på Agenda 2030 och ett koldioxidfritt samhälle 2045.

Genom att bygga vidare på befintlig kunskap, identifierar, hanterar och kommunicerar vår metod väsentliga samhällsförändringar och frågeställningar som berör landsbygderna idag och inför framtiden. 

Vår gränsöverskridande metod bygger på en platsspecifik och inkluderande process.

Vi kan

Samhällsplanering

 

Utveckla platsspecifik analys och verktyg av rurala och urbana miljöer i relation till varandra som ingångsvärden i processen.

Kommunikation

Skapa ett gränsöverskridande samarbete för inkludering, engagemang och förståelse som löper genom hela processen.

Innovation

Planera för långsiktiga förutsättningar för innovation i kommun och landsbygd som går hand i hand med agenda 2030 och omställningen till ett koldioxidfritt samhälle 2045. 

Tvär-sektoriell samverkan

Aktivera förutsättningar och projektleda tvär-sektoriell samverkan kopplat till intressefrågor som berör landsbygdsutveckling.

Vi är

I partnerskap och samspråk med

SLU Alnarp, (S)

Goethe institutet, (D)

Svenska institutet, (S)

Region Dalarna, (S)

IBA Thüringen, (D)

Färgfabriken, (S)

Linnalabor, (E)

R-Lab International (It)

Skissernas Museum, (S)

Kungliga konsthögskolan, (S)

Architecture of Migration, (LV, E, LT)

Valga Municipality, (E)

Modscapes, (E)

Texas University Architecture Dept, (US)

Vi tänker

 


”2000-talet, utnämnt till det
 första urbana århundradet, utmärks av historiens snabbaste förändring i den ekonomiska balansen. Det är en berättelse om hur europeiska centra för världshandel och ekonomi, med sin höjdpunkt i början av 1900-talet, sedan 1980-talet utkonkurrerats av en urbanisering i Asien och Amerika. Det finns ett antagande om att stora städer i utvecklade ekonomier och ekonomier under utveckling är centra för människans aktiviteter. På tvärs mot denna berättelse visar fakta att rurala områden i dag lämnar större bidrag till den globala bruttoprodukten än tätbebyggda områden. Med andra ord är rurala områden sammanflätade i vidsträckta ekonomiska strategier och sociala relationer. Denna sorts diffusa urbanisering kan inte förklaras utan sin relation till landsbygden.”

Daniel Urey, Tidningen Arkitektur 2018. 

Energiproduktion i Arvika 2019.

Telegramstolpar i Norge.
Konstnär: Frits Thaulow, signerad 1879. Nationalmuseum.

 Spår av en urbanisering.
Konstnär: Eugene Jansson, Stadens utkant, signerad 1899. Nationalmuseum.

Spår av urbanisering 2019.