Open Studio Dalarna

Var börjar landsbygderna?

 

I Open Studio Dalarna frågar vi oss var landsbygderna börjar, vad hållbarhet innebär för landsbygderna och hur förutsättningar för en platsspecifik och inkluderande samhällsplanering skapas. I nära dialog med Region Dalarna och IBA Thüringen utforskar och samskapar Open Studio Dalarna ett antal olika omvärderingar som fördjupar vår förståelse för den sociala, ekologiska och rumsliga omvandling som påverkar regionen Dalarna – inifrån och utifrån.


Med frågorna vill programmet lägga grunden till ett nytt språk för hur vi förhåller oss till det rumsliga. Det rumsliga där vi
rör oss i skärningspunkter mellan historieskrivning, landskapselement, infrastruktur och rörelse.


I Open Studio-metoden föds den kreativa tanken med både kvantitativ och kvalitativ data, vilket skapar
intressanta transaktioner mellan frågeställningarna VAR, VAD och HUR. I den öppna arbetsprocessen delas undersökningsmaterialet i det informativa, med kvantitativ och kvalitativ data, och det konstnärligt undersökande.


Ur det informativa perspektivet genereras sedan analyser kring befolkningsmönster, tillgänglighet, landskap och natur. Ur det konstnärligt undersökande perspektivet skapas istället ett bildmaterial med intryck från platsernas topografiska karaktär och GIS-data.


Open Studio Dalarna är en inkluderande, utforskande, kritisk och platsspecifik, utformad av LABLAB och finansierad av Goethe-Institut Schweden och Svenska institutet.

Open Studio är en pågående process.

Befolkningsmönster. Vårt sätt att läsa omvärlden är tätt sammanflätad med det platsspecifika och hur vi rör oss i förhållande till platsen.

Marit Kapla skriver i efterordet till sin roman Osebol (2016. Teg Publishing) ”Var börjar jag…var slutar jag? Och var börjar platsen omkring mig?”

Rörelse. I lika hög grad som vår identitet definieras av det platsspecifika, är den sammanflätad med våra förutsättningar att röra oss på och genom platsen.

Genom att analysera tillgänglighet och olika rörelsemönster utforskar vi hur landskapet görs tillgängligt för människor, varor och tjänster – och i vilken utsträckning denna tillgänglighet är inkluderande och hållbar.

Bevarande av landskap: Vi associerar ofta landskap och natur med levande jordbrukslandskap eller med det orörda och tysta.

Här undersöker vi skärningspunkten mellan dessa föreställningar och den infrastruktur som bevarar dess minne, samt gör den tillgänglig. Men vad betyder det att landskap och natur blir allt mer tillgängliga? Kan samma infrastruktur erodera föreställningen om dessa platser eller rent av påtvinga en fysisk förändring?