^{Samexistens i omställningens tid}

Samrådsprocessen i nuvarande form har en utmaning som dialogverktyg. Vårt projekt visar att kunskapen om samråd är begränsad och att förväntan inte motsvarar önskemål om att vara (eller känna sig) inkluderad, kunna medverka och påverka. Då samråd i dagens definition utgår från ett specifikt vindkraftsprojekt saknas utrymme för en bredare dialog kring lokalitet och dess värden.

En Landskapskaraktärsanalys (LKA) ger en gedigen beskrivning av naturvärden, historia, känsligheter och möjligheter – och ger landskapet, som inte känner några administrativa gränser, en starkare röst. Analysen blir ett planeringsunderlag till stöd för mellankommunal och regional planering av t ex storskalig infrastruktur (såsom vindkraft) och utveckling av en bygd och dess potential. Vid jämförelse mellan förekomst och avsaknad av LKA (Dalarna med, Södermanland utan) visar på att, om LKA används på kommunal nivå i planering, skapas möjlighet till dialog för landskap, civilsamhälle och etableringar att mötas i en lokalitet utifrån ett språk och en terminologi som blir en gemensam utgångspunkt.

Vikten av att uppleva en plats för att förstå den behöver få utrymme i en bredare dialog kring en plats och lokalitet, där olika intressen ska mötas. Både kunskap och språk är nödvändiga verktyg i processen och gäller både kulturmiljöer och vindkraftsparker.

Språk, begreppsdefinitioner och tolkningsföreträden kan med andra ord utgöra såväl hinder som möjligheter i en dialogprocess kring kulturella, historiska värden och energiomställningens infrastruktur i landskapet. Om vi ska skapa förutsättningar att förflytta oss från intressekonflikter till gemensamma problemformuleringar kan ett gemensamt språk brygga över olika intresseområden.

Om en dialogprocess kan genomföras utifrån platsen, bortom ett vindkraftsprojekt, finns förutsättningar att både vidga och fördjupa dialogen kring platsen och dess värde kulturellt, socialt och i utvecklingen av infrastruktur. Kommun och länsstyrelse med rådighet över platsen skulle ha möjlighet att skapa ett sådant forum och ta en större och tydligare roll i en bredare dialog utifrån plats, lokalitet och en gemensam önskad samhällsutveckling.

I ett sådant forum kan civilsamhället, genom hembygdsföreningar och andra lokala föreningar, bidra till att skapa en plats för samtal om landskap och energiinfrastruktur, där landskapet ges en röst bortom motstående intressen.

Ett utvecklat samarbete mellan hembygdsföreningar och projektörer skulle kunna aktivera samtal om värden i det lokala landskapet och organisera besök till närliggande miljöer, både vindkraftsparker och kulturmiljöer. Gemensamma aktiviteter som adresserar både det historiska och det moderna landskapet kan öppna en dialog och öka intresset för båda perspektiven.

För att återvända till den övergripande frågeställningen Hur kan dialog och samråd öka förutsättningarna för samförstånd och samexistens kopplat till energiomställningen? ställer vi oss ytterligare en fråga vi tror är viktigt att inkludera i en bredare dialog, nämligen Vad är landskap till för och för vem? Landskap är synliga, flerskiktiga och komplexa system. De kommunicerar mening, härbärgerar minne, framsteg, utvinning, förstörelse och reproduktion. I landskapen finns det vi minns, ser och inte vill släppa taget om.

I landskapen finns resurser vi använder, extraherar och tillgodogör oss. Där finns sådant vi gör, ser och sedan upphör att se. Där finns ett ekonomiskt värde vi vill bevara och samtidigt förmera. I bilden av landskap finns lager av berättelser. Landskap är en del av historia och en förlängning av identiteter som ibland också står i kontrast till varandra. Bilden av landskap berör oss, skapar olika sinnesstämning och berättelser om vilka vi anser oss vara, om de föreställda gemenskaperna.

När landskap, som vi känner dem, förvandlas eller försvinner, framkallar detta en känsla av förlust, en process från händelse till minne, till längtan. Detta förlustfenomen skulle hypotetiskt kunna vara en av flera förklaringar till emotionellt laddade dialoger kring energiinfrastruktur i våra landskap.

På längre sikt skulle en bredare, platsförankrad istället för projektbaserad dialog som tar utgångspunkt i och hjälp av planeringsverktyg hos dem med rådighet över platsen kunna bidra till förflyttning från intressekonflikt till gemensam problemformulering och därigenom till samexistens med en socialt hållbar industri och attraktiva livsmiljöer.

Resultaten från projektet Samexistens i omställningens tid kan ha betydelse för vilka forum som utvecklas och hur de utformas för att inrymma en dialog där landskap, lokala samhällen och etableringar kan mötas.

Resultaten kan vidare ha betydelse för hur och var kommunerna inkluderar landskapens värden i sina planeringsdokument, vilket i sin tur ger tydligare verktyg för dem med rådighet över platsen.


Projektet har genomförts i fem arbetspaket:

• tre workshops med projektgruppen (Länsstyrelsen i Dalarna medverkade vid ett tillfälle),
  
  
• studiefall med två fysiska, en digital workshop i Södermanland (Årdala hembygdsgård) och Dalarna (Gammelgården Ludvika, där Länsstyrelsen i Dalarna deltog),
  
  
• fortlöpande avstämningar i projektledningen,
  
  
• ett slutseminarium (hybridevent),
  
  
• en digital publicering.
  

Projektet har formulerat relevanta forskningsfrågor för vidare akademiska studier, tex:

• Hur förhåller sig dominerande kompensationsstrategier i Sverige till vetenskaplig forskning om positiva effekter av rättvisa (“energy justice”)?
  
  
• Vilka möjligheter i svensk planerings- och implementeringskontext (inklusive samråd) har en region- och platscentrerad dialog kring effekter och konsekvenser för alla projekt i landskapet?
  
  

Projektet har inte kunnat se att ekonomisk kompensation lyfts eller efterfrågats.

Projektet har uppnått sitt jämställdhetsmål med 30% män i projektgruppen och en jämn könsfördelning bland deltagare i studiefallen.

Nya dialoger och kontaktytor har öppnats:

• fortsatt samarbete mellan hembygdsförbundet och vindkrafts- och andra aktörer som planerar för hållbar energiproduktion,
  
  
• lokala hembygdsföreningars möjlighet att med sin kunskap att analysera landskap inför dialog och samråd,
  
  
• kursen Large Scale Structure vid SLU Alnarp kommer att stärkas ytterligare med regionala hembygdsförbundet i Södermanland som föreläsare,
  
  
• mellan det regionala hembygdsförbundet i Södermanland och vindkraftsaktören Cloudberry,
  
  
• möjlig gemensam kommunikation från Green Power Sweden och Sveriges Hembygdsförbund.