^{Samexistens i omställningens tid}

Projektrapport
2024-2025

Under 2024-2025 har LABLAB, Green Power Sweden (f.d. Svensk Vindenergi), Sveriges Hembygdsförbund och SLU Alnarp arbetat tillsammans i projektet Samexistens i omställningens tid. Projektet har finansierats av Vinnova inom utlysningen Framtidens attraktiva livsmiljöer genom en socialt hållbar industri.

Syftet har varit att utveckla metod för förflyttning från intressekonflikt till gemensam problemformulering om landskapens kulturella och historiska värden i relation till energiomställningens infrastruktur exemplifierat av vindkraftsetablering. Vi har aktiverat samtal i Södermanland och Dalarna med representanter för såväl vindkraftsaktörer som civilsamhället representerat av medlemmar i hembygdsrörelsen med deltagande av Länsstyrelsen Dalarna.

Vår övergripande frågeställning har varit Hur kan dialog och samråd öka förutsättningarna för samförstånd och samexistens kopplat till energiomställningen? För att närma oss frågeställningen har vi aktiverat samtal kring platsens egenskaper utifrån:

Vad gör en plats betydelsefull och vilka värden kan platsen tillskrivas?

Vilka sociala och kulturella värden finns?

Vilka värden för omställningens infrastruktur, dvs vindkraft, finns?

Metod och förutsättningar för samtal

Projektet har synliggjort förhållningssätt till platsens egenskaper och värde, skapat förståelse för synsätt, drivkrafter och metod, som handlar om skala, perspektiv och ingångsvärden i hur vi närmar oss och värderar landskap och lokalitet. Samtalen i Södermanland respektive Dalarna har rört sig kring rättvisa och inkludering, uttryckt avsaknad av ett forum för dialog kring landskapets värde, energiinfrastruktur och den lokala samhällsutvecklingen. Detta har i sin tur gjort synligt att dialog och samråd spelar en viktig roll för ett demokratiskt samtal, där de som deltar är ”öppna” för samtal och det finns tid att uttrycka och reflektera, missförstå och förstå olika ingångsvärden och perspektiv.

Initialt genomfördes några digitala rundabordssamtal med medlemmar från Sveriges Hembygdsförbund respektive Green Power Sweden. Detta för att orientera förutsättningar och erfarenheter kring samtal och dialog kopplat till landskap och energiinfrastruktur.

Skillnader i kunskap och språk kan innebära hinder för dialog om landskapets kulturella och historiska värden i relation till omställningens infrastruktur såsom vindkraft, men kan vara lika giltigt för andra energislag som sol eller annan infrastruktur som väg eller järnväg. Dialogen om vad som händer och förändras på platsen, i landskapet är grundläggande för utveckling och planering av samhället.

I de samtal projektet aktiverat har vi avsiktligt inte arbetat med en specifik plats eller ett specifikt projekt. Istället har vi aktiverat samtal där medlemmar från hembygdsrörelsen och vindkraftsbranschen har kunnat mötas i en dialog om platsens egenskaper och betydelse, omställningens infrastruktur, såsom vindkraft, och landskapens sociala och kulturella värden för lokalsamhället.

Målsättningen med samtalen har varit att förstå hur dialog och samrådsprocess kan skapa möjligheter till samsyn kring gemensamma problemformuleringar och utmaningar vi står inför; hur vi genom samtal kan förstå olika ingångar, värden och perspektiv, och därmed närma oss frågeställningar kring landskapens känslighet och möjligheter i omställningen. På så sätt kan förståelse och förutsättningar skapas för en fördjupad dialog kring vindkraftens relevans och landskapets sociala och kulturella värden för attraktiva och socialt hållbara livsmiljöer.

Syftet med samtalen har inte varit att ta ställning för eller emot klimatförändringar, omställning, såsom vindkraft, eller landskapets värden. Istället har fokus varit att diskutera vilka olika frågeställningar och ingångar som finns för att närma sig utmaningar och möjligheter.

Samtliga deltagare har i förväg erhållit ett inläsningsmaterial som syftat till att skapa en gemensam startpunkt för samtalet. Materialet har, förutom en kort projektbeskrivning, bestått av tre perspektiv på en plats och dess värden: hembygdsrörelsens och vindkraftsbranschens perspektiv samt det administrativa perspektivet (län och kommun). En introduktion till processen för vindkraftsetablering och tips om ytterligare läsning har också ingått i materialet.

Som underlag och utgångspunkt i samtalen har vi sedan använt kartor från ett område i Södermanland respektive Dalarna, där vi redovisat vilken geografisk information som finns tillgänglig via olika karttjänster, liksom begrepp och system för att värdera kulturlandskap – som beskriver landskapet utifrån såväl riksintresse kulturmiljövård som vindförhållanden, och i Dalarna även landskapskaraktär med den Landskapskaraktärsanalys (LKA) som Länsstyrelsen tagit fram.

Samtalen visar att när dialogen kodas på detta sätt, med tid som ger utrymme för olika perspektiv, finns det förutsättningar för ett öppet samtal och förståelse för utmaningar och möjligheter till samexistens i omställningen.

I dessa öppna samtal om platsens egenskaper blir det tydligt att landskap för individen handlar om upplevelsen, en upplevelse som å ena sidan beskrivs utifrån beständighet, å andra sidan befinner sig i ständig förändring. Landskapet är värdefullt för kulturminnen likaväl som energiinfrastruktur, men det visade sig ibland svårt att sätta ord på vad som gör landskapet värdefullt.

^{Workshop i Ludvika Gammelgård. Deltagare och projektteam}

Tillit och rådande samrådsprocess

Samrådsprocessen i nuvarande form har en utmaning som dialogverktyg. Projektet visar att kunskapen om samråd är begränsad och att formen inte motsvarar förväntan och önskemål om att vara (eller känna sig) inkluderad, kunna medverka och påverka. Diskrepansen kan riskera att undergräva tilliten till befintliga processer och tilltron till projektörers avsikter och vilja till dialog.

Landskap är en del av människors liv och när närmiljön förändras väcker det känslor. Projektet visar att vikten av att uppleva en plats för att förstå den behöver få utrymme i en bredare dialog kring plats och lokalitet, där olika intressen ska mötas och samexistera.

Både kunskap och språk är nödvändiga verktyg för förståelse och i dialogprocessen, vilket gäller både kulturmiljöer och vindkraftsparker. Språk, begreppsdefinitioner och tolkningsföreträden kan med andra ord utgöra såväl hinder som möjligheter i en dialogprocess kring kulturella, historiska värden och energiomställningens infrastruktur i landskapet. Om vi ska skapa förutsättningar att förflytta oss från intressekonflikter till gemensamma problemformuleringar kan ett gemensamt språk brygga över olika intresseområden.

En utgångspunkt är den text och de begrepp som används i kommunala och regionala planeringsdokument, såsom som översiktsplaner och visionsdokument. Projektet visar på olikheter i hur landskap och energislag, här vindkraft, sätts i kontext och beskrivs. Variationerna mellan kommuner inom Södermanland och inom Dalarna pekar på avsaknaden av ett likartat planeringssystem med ett administrativt språk och därmed verktyg för att beskriva energiinfrastrukturens (påverkan på och förändring av) plats i landskapet.

Kompensation och konsekvenser

Projektet har haft en hypotes om att intresset för att delta i samverkansprocesser av olika slag kan påverkas av faktorer som t ex delägande i energianläggningar och andra direkta påverkansmöjligheter. Vidare att, skillnaden vad gäller grundläggande förutsättningar (delägande, ekonomisk kompensation till lokalsamhällen etc.) i olika länder, kan möjliggöra komparativa studier.

Det har visat sig svårt med sådana komparativa studier på grund av komplexiteten. Metoder och modeller för kompensation skiljer sig inte bara mellan länder, utan inom länder, regioner och mellan olika aktörer. Till det kommer lokalsamhällets förmåga och kapacitet att formulera sina behov och perspektiv som även det varierar. Projektet har i samtalen inte kunnat se att ekonomisk kompensation har lyfts eller efterfrågats.

En vidare forskning kring kompensation och ersättning skulle kunna involvera frågor om vilka möjligheter, i svensk planerings- och implementeringskontext (inklusive samråd), en region- och platscentrerad dialog kring effekter och konsekvenser för alla projekt i landskapet skulle kunna ha. Vidare hur dominerande kompensationsstrategier i Sverige förhåller sig till vetenskaplig forskning om positiva effekter av rättvisa, så kallad “energy justice”.

Ett planeringssystem i (behov av) förändring

Som en konsekvens av omställningen genomgår samhälle och landskap en förändring. I samband med dessa förändringar behöver system och processer för planering av till exempel vindkraft eller annan infrastruktur som gör anspråk på plats i landskapet anpassas.

En Landskapskaraktärsanalys (LKA) ger en gedigen beskrivning av naturvärden, historia, känsligheter och möjligheter – och ger landskapet, som inte känner några administrativa gränser, en tydligare röst. Analysen blir ett planeringsunderlag till stöd för mellankommunal och regional planering av t ex storskalig infrastruktur, såsom vindkraft, och utveckling av en bygd och dess potential.

Där Landskapskaraktärsanalys (LKA) finns kan den, använd på kommunal nivå, vara ett verktyg i både planering och dialog för landskap, civilsamhälle och etableringar att mötas i en lokalitet, i en region eller en kommun. Även andra verktyg som Utforska platsen (SHF:s databas för lokalhistoriskt material) kan rymma möjligheter i en dialog för landskap, civilsamhälle och etableringar att mötas i en lokalitet utifrån ett språk och en terminologi som blir en gemensam utgångspunkt.

Dialog och samhällsplanering bortom projekt

Samtalet vid projektets slutseminarium rörde sig kring att en bredare dialog om samexistens och förändringar i våra landskap är en fråga om demokrati, helt enkelt därför att landskap är en del av människors liv och klimatomställningen en gemensam utmaning. Dialog som rör utveckling, värden och förändring är en viktig del av samhällsplaneringen utifrån ett regionalt och lokalt ägarskap och inkludering – det vill säga platsen, landskapen där planering för och genomförande av utveckling, värdeskapande och förändring sker.

Om en dialogprocess genomförs utifrån platsen, bortom ett specifikt (vindkrafts-)projekt, finns förutsättningar att för ett mindre låst samtal, där dialogen kring platsen och dess värde kulturellt, socialt och i utvecklingen av infrastruktur både vidgas och fördjupas. Kommun och länsstyrelse med rådighet över platsen har möjlighet att skapa ett sådant forum och ta en större och tydligare roll i en bredare dialog utifrån plats, lokalitet och en gemensam önskad samhällsutveckling.

I ett sådant och/eller egna forum kan civilsamhället, genom hembygdsföreningar och andra lokala föreningar, bidra till att skapa en bredare dialog om landskap och energiinfrastruktur, där landskapet ges en röst bortom motstående intressen.

Ett utvecklat samarbete mellan hembygdsföreningar och projektörer skulle kunna aktivera samtal om värden i det lokala landskapet och organisera besök till närliggande miljöer, både vindkraftsparker och kulturmiljöer. Gemensamma aktiviteter som adresserar både det historiska och det moderna landskapet kan öppna en dialog och öka intresset för båda perspektiven.

På sikt kan en bredare, platsförankrad dialog som tagit utgångspunkt i, och hjälp av planeringsverktyg hos dem med rådighet över platsen kunna bidra till förflyttning från intressekonflikt till gemensam problemformulering och därigenom till samexistens med en socialt hållbar industri och attraktiva livsmiljöer.

Genom en relation och ett samhällskontrakt mellan industri och lokalsamhälle och de med rådighet över platsen i en samverkande handling kan förutsättningar skapas för att utveckla en snabb, resilient och skalbar omställningskapacitet på en regional och lokal nivå.

Projektet i korthet

Resultaten från projektet Samexistens i omställningens tid kan ha betydelse för vilka forum som utvecklas och hur de utformas för att inrymma en dialog där landskap, lokala samhällen och etableringar kan mötas.

Resultaten kan vidare ha betydelse för hur och var kommunerna inkluderar landskapens värden i sina planeringsdokument, vilket i sin tur ger tydligare verktyg för dem med rådighet över platsen.

Projektet har pågått under ett års tid och innefattat:

Två digitala, separata rundabordssamtal med hembygdsföreningar och vindkraftsaktörer.
Tre fysiska workshops med projektgruppen (Länsstyrelsen i Dalarna medverkade vid ett tillfälle).
Två fysiska workshops i Södermanland (Årdala hembygdsgård) och Dalarna (Gammelgården Ludvika, där Länsstyrelsen i Dalarna deltog), plus en digital workshop i (Dalarna).
Fortlöpande avstämningar i projektledningen.
Ett slutseminarium (hybridevent med närmare 200 deltagare digitalt).
En digital publicering i form av denna projektrapport.

Projektet har formulerat relevanta forskningsfrågor för vidare akademiska studier, t ex:

Hur förhåller sig dominerande kompensationsstrategier i Sverige till vetenskaplig forskning om positiva effekter av rättvisa (“energy justice”)?
Vilka möjligheter i svensk planerings- och implementeringskontext (inklusive samråd) har en region- och platscentrerad dialog kring effekter och konsekvenser för alla projekt i landskapet?

Projektet har inte kunnat se att ekonomisk kompensation lyfts eller efterfrågats.

Projektet har uppnått sitt jämställdhetsmål med 30% män i projektgruppen och en jämn könsfördelning bland deltagare i studiefallen.

Nya dialoger och kontaktytor har öppnats, till exempel:

Fortsatt samarbete mellan hembygdsförbundet och vindkrafts- och andra aktörer som planerar för hållbar energiproduktion, både på lokal, regional och nationella nivå.
Möjligheten för lokala hembygdsföreningar att med sin kunskap analysera landskap inför dialog och bidra med information vid samråd.
Kursen Large Scale Structure vid SLU Alnarp kommer att stärkas ytterligare med regionala hembygdsförbundet i Södermanland som föreläsare.

För mer information kontakta:

Christina Hoffmann (projektledare), christina.hoffmann@lablab.se

Daniel Urey, daniel.urey@lablab.se

Länk till hybridevent: https://www.youtube.com/watch?v=pN4oTvV3TK8