Ungdoms
perspektivet
︎ Social transitions
︎ Ecological transitions
︎ Spatial transitions
︎ Un-built environments
︎ Built environments
En samhällsomställning utifrån demokratiska och medskapande värden, där unga både vill och kan delta i planeringen av ”sitt” framtida samhälle.
I Region Dalarna är ungdomsperspektivet centralt i regionens utvecklingsstrategi. LABLAB har lett ett delprojekt som fokuserar på metodutveckling för att öka ungas delaktighet i den regionala planeringen med kollektivtrafiken. Uppdragsgivare har varit Dalarnas regionala utvecklingsstrategi och delstrategin Dalarna – Sveriges bästa ungdomsstrategi – med det specifika målet att stärka en hållbar strategisk regional planering i Dalarna som inkluderar ungdomsperspektivet
LABLAB formulerade utgångspunkten för arbetet utifrån vikten av att förstå ungdomars existentiella kontext:
I Dalarnas regionala utvecklingsstrategi är ungdomsperspektivet betydelsefullt för hela regionens utveckling, både på kommunal, mellankommunal och regional nivå: ”alla unga ska känna att de är viktiga för Dalarna och för länets utveckling”, ”unga ska känna att det finns en framtid i Dalarna” och ungdomar ”ska vilja stanna och att fler unga behöver flytta hit eller flytta tillbaka”.
Att fatta beslut och genomföra förändringar för att nå sådana subjektiva uppevelsemål kräver kunskap och insikt om ungdomars existentiella kontext, en förståelse för vad som får ungdomarna att ”känna” och ”vilja”.
Den regionala utvecklingsstrategin slår också fast ”att vuxenvärlden har ett stort ansvar att skapa bra levnadsvillkor och möjligheter för unga”.
Att kunna skapa bra kunskap och insikt om ungdomars existentiella kontext kräver en förståelse för vad ungdomarna upplever som bra levnadsvillkor och möjligheter.
Ett verktyg för att nå målen är att ”alla insatser som berör unga ska ha ett ungdomsperspektiv”.
Att genomföra insatser med ungdomsperspektiv kräver kunskap och insikt om ungdomars existentiella kontext, en förståelse för vad som konstituerar dessa perspektiv.
Ungdomars existentiella kontext handlar om deras liv och tillvaro utifrån ungdomarnas perspektiv. En dimension i denna existentiella kontext är hur ungdomarna förhåller sig till sin rumsliga kontext: Hur och när de rör sig mellan hemmet, skolan och fritiden, hur och när de (kan) umgås med vänner.
Ungdomars rörelsemönster mellan dessa noder, nödvändiga såväl som frivilliga, påverkar deras hälsa, utbildning och känsla av trygghet, gemenskap och en bra framtid. Men hur – och varför? Ungdomars existentiella kontext utgör det sociala kapitalet för utveckling och kompetensförsörjning i såväl en enskild kommun som i hela regionen och spelar därför en betydande roll i utvecklingen av det framtida samhället i Orsa, Ludvika och i hela Dalarna.
I och med omläggningen av kollektivtrafiken i Ludvika kommun deltog Ludvika samt Orsa kommun i projektet.
Genom att kartlägga vad det är att vara ung och skapa konkreta kanaler och fora för ungdomar att delta i samtal om dagens samhälle lägger vi en grund för ett aktivt deltagande i planeringen av hur det framtida samhället ska se ut. I denna process ryms samhällets många utmaningar och möjligheter som berör energi, klimat, demokrati, mobilitet, kompetens, kultur, boendemiljö, hälsa, ekonomi, osv.
Genom ett utforskande arbetssätt skapade vi en gemensam startpunkt och förutsättningar för dialog mellan kommuner och mellan region och kommun och på så sätt bidra till en lokal och regional kunskapsproduktion som inkluderar ett ungdomsperspektiv. Samtidigt har ambitionen varit att skapa en gemensam förståelse, ett arbetsminne, för hur man kan samskapa ny kunskap för att möta komplexa frågeställningar.
LABLAB formulerade utgångspunkten för arbetet utifrån vikten av att förstå ungdomars existentiella kontext:
I Dalarnas regionala utvecklingsstrategi är ungdomsperspektivet betydelsefullt för hela regionens utveckling, både på kommunal, mellankommunal och regional nivå: ”alla unga ska känna att de är viktiga för Dalarna och för länets utveckling”, ”unga ska känna att det finns en framtid i Dalarna” och ungdomar ”ska vilja stanna och att fler unga behöver flytta hit eller flytta tillbaka”.
Att fatta beslut och genomföra förändringar för att nå sådana subjektiva uppevelsemål kräver kunskap och insikt om ungdomars existentiella kontext, en förståelse för vad som får ungdomarna att ”känna” och ”vilja”.
Den regionala utvecklingsstrategin slår också fast ”att vuxenvärlden har ett stort ansvar att skapa bra levnadsvillkor och möjligheter för unga”.
Att kunna skapa bra kunskap och insikt om ungdomars existentiella kontext kräver en förståelse för vad ungdomarna upplever som bra levnadsvillkor och möjligheter.
Ett verktyg för att nå målen är att ”alla insatser som berör unga ska ha ett ungdomsperspektiv”.
Att genomföra insatser med ungdomsperspektiv kräver kunskap och insikt om ungdomars existentiella kontext, en förståelse för vad som konstituerar dessa perspektiv.
Ungdomars existentiella kontext handlar om deras liv och tillvaro utifrån ungdomarnas perspektiv. En dimension i denna existentiella kontext är hur ungdomarna förhåller sig till sin rumsliga kontext: Hur och när de rör sig mellan hemmet, skolan och fritiden, hur och när de (kan) umgås med vänner.
Ungdomars rörelsemönster mellan dessa noder, nödvändiga såväl som frivilliga, påverkar deras hälsa, utbildning och känsla av trygghet, gemenskap och en bra framtid. Men hur – och varför? Ungdomars existentiella kontext utgör det sociala kapitalet för utveckling och kompetensförsörjning i såväl en enskild kommun som i hela regionen och spelar därför en betydande roll i utvecklingen av det framtida samhället i Orsa, Ludvika och i hela Dalarna.
I och med omläggningen av kollektivtrafiken i Ludvika kommun deltog Ludvika samt Orsa kommun i projektet.
Genom att kartlägga vad det är att vara ung och skapa konkreta kanaler och fora för ungdomar att delta i samtal om dagens samhälle lägger vi en grund för ett aktivt deltagande i planeringen av hur det framtida samhället ska se ut. I denna process ryms samhällets många utmaningar och möjligheter som berör energi, klimat, demokrati, mobilitet, kompetens, kultur, boendemiljö, hälsa, ekonomi, osv.
Genom ett utforskande arbetssätt skapade vi en gemensam startpunkt och förutsättningar för dialog mellan kommuner och mellan region och kommun och på så sätt bidra till en lokal och regional kunskapsproduktion som inkluderar ett ungdomsperspektiv. Samtidigt har ambitionen varit att skapa en gemensam förståelse, ett arbetsminne, för hur man kan samskapa ny kunskap för att möta komplexa frågeställningar.
Projektet har resulterat i:
- Grunden till en metodutveckling som inkluderar och säkrar ungdomsperspektivet inom kollektivtrafiken och andra kommunala och regionala planerings- och utvecklingsfrågor i Dalarna.
- Början till ett arbetsminne, både kring samverkan och metoder inom regionen och kommuner som säkerställer förutsättningar för samhandling och gemensamt lärande.
- Ett underlag för kollektivtrafikförvaltningen om hur den ska applicera ett ungdomsperspektiv och vilka frågeställningar som är väsentliga för ungdomars tillvaro i Dalarna kopplat till kollektivtrafiken.
- Sammantaget stärkte dessa resultat Dalarnas regionala utvecklingsstrategi och målen för 2030.
LABLAB
ROSENLUNDSGATAN 38
118 53 STOCKHOLM